Historien
Flaggan av Uhtinska republiken
Karelska furstendömet grundades redan på 600-talet och till 1000-talet var en suverän stat som senare ingick i en union med Novgorod republik.
I år 1293 erövrade Sverige en del av Karelen och Viborg grundades där. Efter Nöteborgsfreden mellan Sverige och Novgorod och ett försök att
återställa sin suveränitet i ett revolt i 1333, blev Karelen en del av Novgorod. Från år
1478 ingick Karelen (med Novgorod) i Ryssland. Efter freden i Stolbovo (år 1617) fick Sverige karelska huvudstaden Korela - som kallades Kexholm då.
Administativ centrum av Karelen blev därmed Olonets. Efter Stora nordiska kriget (år 1721) fick Ryssland Kexholms län och Viborg.
Efter revolutionen i år 1917 börjades inbordeskriget. Oberoende Republiken av Norra Karelen existerade i 1918 - 1920. I 1920 i Uhtua (numera Kalevala)
grundades oberoende Uhtinska republiken. Den existerade till 1922 när Röda Armen övertog Uhtua. Samtidigt blev sydvästra Karelen (Karelska näset
och Ladogakarelen) en del av oberoende Finland. Efter Vinterkriget i 1940 var Finland tvungen att ge sydvästra Karelen till Sovjetunionen för att rädda sin
suveränitet.
Riksvappen av
Uhtinska republiken
Då upprättades Karelo-Finska Republiken som ingick i Sovjetunionen som en delrepublik. Den existerade
till år 1956 när den blev autonomrepublik. Under andra världskriget (fortsättnigskriget) i 1941-1944 kom finska armén in i Östra Karelen och
finska administrationen skapades på området.
28 juni 1944 övertog sovietiska Röda Armén Petrozavodsk tillbaka och i slutet av juli tog Sovietunionen kontroll över hela Östra Karelen.
Till år 1950 återställdes regionens ekonomi helt. Från 1960-talet började pappers-, gruv- och maskinindustri utvecklas.